publ. 2022 06 08
uppdat. 2022 08 19

Här ligger pigment till jordfärger. Ur slagghögar som dessa skapas Falu rödfärg. Resterna av järn och koppar ligger och oxiderar i fria luften.

Konstvärlden förändras! Idag nästan badar och vadar vi i bilder. Vi kan med lätthet skapa och mångfaldiga dem. Även målningar som skapats med pensel och penna kan reproduceras och det ger nya möjligheter!

Reproduktioner finns numera både som posters och affischer eller som konsttryck, Fine Art Print som det kallas på engelska eller giclée från franskans spruta —men vad är skillnaden?

innehållsförteckning:

• Konsttryck eller vanlig poster? utmaningen och skillnaden
  • Vad är det då som ska översättas?
    • pigment
    • Färgernas beständighet och pigmentens uppförande i original respektive reproduktion
    • målarens pigment
    • utskriftens pigmentbläck och infärgningsbläck
    • färgpigmenten och färglärans 3 grundfärger
    • Färgpigmentens sista pose!
  • färgrymd och upplösning
  • papprets beständighet och färgens kvalitet
  • förnybarhet och ekologisk hållbarhet
• vad utmärker ett konsttryck? sammanfattning
• Hur gör man? översättningens steg
• länkar
  • handla färg och papper
  • fotografer
  • trycker – från original till konsttryck
  • visar
  • visar, säljer
  • visar, trycker, säljer
  • tycker
• inläggets övriga länkar

topp /\

Konstnären, fotografen och tryckaren Ulf Stålhane skriver också om det här på sin sajt och sin blogg.

Konsttryck eller vanlig poster? utmaningen och skillnaden

Från målningens 100-tals reflekterande färgpigment över bildskärmarnas lysande färgblandningar tillbaka till endast 4 reflekterande färgämnen eller … konsttryckets ibland upp till 12 pigment- och färgämnesblandningar.

Problemet med ett konsttryck är att försöka återge originalmålningens färger och valörer med en typ av pigment som håller sin färg över tid.
Visst hade det varit fint om samma pigment kunnat läggas ut på samma sätt över ett papper av samma slag som originalets. En kopia! Men dagens utskrifter är inte kopior utan översättningar!

Det är översättningar från original där vi ser de våglängder av färg som de olika pigmenten reflekterar (färgerna är subtraktiva) till en digital teknik där vi istället kan se färgerna lysa i sina olika våglängder på kameror och datorers skärmar (färgerna är additiva); för att sedan översättas tillbaka till reproduktionen, konsttrycket där färgerna (men nu med andra färgämnen och pigment) återigen reflekteras (subtraktiva). En process som fordrar flera översättningar.

Ett konsttryck kan förstås vara av ett foto också men jämfört med målningen så finns det då ingen första översättning från en annan bild utan fotot fångar sitt motiv och sina färger direkt med den digitala kamerans lysande (additiva) teknik. Troheten mot motivet, det fotografen ville fånga med sin bild, finns endast kvar som en inre bild (telos), ett minne hos fotografen.

topp /\

Vad är det då som ska översättas?

En målning får sina färger genom att finmalda färgpigment målas dit och de är alltså subtraktiva, det vill säga vi ser de våglängder av färg som de olika pigmenten reflekterar. Winsor and Newton som tillverkat finmalda färgpigment sedan 1832 har 108 akvarellfärger och 130 oljefärger i sin förteckning.

topp /\

pigment

Pigmenten är desamma liksom namnen på dem oavsett tillverkare. Pigmentens kvalitet kan dock skilja sig, tillverkare emellan. Till exempel: guldockra, kobolt, krapplack, umbra, bränd umbra, sienna, van Dyke, caput mortum, cerulean, preussiskt blå, french ultramarin, gummigutta, titanvitt …
Anledningen till att pigmenten har samma namn är dels för att en del av dem är rena, som t.ex. kobolt vilket är ett finmalt pulver av mineralen kobolt (ett oorganiskt pigment), så oavsett vem som mal ner det och säljer det så har det samma namn. Att de har samma namn är också av praktiska skäl då en del pigment som egentligen är blandningar av molekyler eller organiska föreningar med olika färg ändå utvinns ur samma växt eller djur (organiska pigment) som tex purpur (från snäckorna: Bolinus brandaris, Hexaplex trunculus, Stramonita haemastoma, purpursnäckan (Nucella lapillus)), karmin (från Koschenillsköldlus (Dactylopius coccus)), indigo (från växten Indigo tinctoria), krapplack (från roten på Rubia tinctorum), vejde (från växten Isatis tinctoria) … av samma skäl har nog jordfärgerna fått sina olika namn på grund av graderna och halterna av de mineraler som ingår i dem (vilka främst är järn (Fe) och koppar (Cu)) som t.ex. grönjord, ockra, sienna, umbra … sist men inte minst är det nog också en anpassning från tillverkarnas sida till att man som målare lär sig hur de olika pigmenten uppträder och blandar sig med de andra pigmenten.

Det handlar alltså inte bara om kulören; man vill veta hur det man doppat penseln i uppför sig också; om det stöter bort de andra pigmenten eller gillar att mingla. Pigmentens olika uppträdande besvarar också delvis frågan om varför det behövs dryga 20 olika gula, blå, röda, brunaktiga, violetta … pigment.

Varför det behövs så många pigment av gult, blått, rött, brunt … handlar också, om att det inte finns endast ett av de gula pigmenten som skulle kunna fånga in alla de olika slag av gult som går att se. Även om det är precis det som tekniken med de digitala utskrifterna bygger på. Ta till exempel pigmentet ockra. Målas ett drag med det så är det inte bara en typ av våglängd som reflekteras utan flera olika, de tillsammans ger färgen dess karaktär. Pigmentet sienna ser också gult ut om det målas väldigt tunt men våglängderna det reflekterar är förmodligen några andra än de som ockra reflekterar även om de har en del av dem gemensamt.

Den här målningen med sina drygt 100 reflekterande (subtraktiva) pigment ska alltså översättas med den digitala teknikens lysande (additiva) färgers hjälp tillbaka till en utskrift gjord med endast 4 reflekterande (subtraktiva) pigment (CMYK= Cyan, Magenta, Yellow och Keycolor (ofta svart)) som ska visa trohet mot originalmålningen. Det är svårt och det är förmodligen därför skrivare för konsttryck hanterar fler färgblandningar. Det kan röra sig om upp emot 12 stycken.

topp /\

färgernas beständighet och pigmentens uppförande i original respektive reproduktion.

målarens pigment

De traditionella pigmenten klassar tillverkaren, Winsor & Newton, i grader av permanens, i betydelsen ljusbeständighet och kemisk stabilitet, AA=extremt beständig, A=beständig, B=måttligt beständig och C=flyktig, en annan tillverkare Schminke har en femgradig skala för ljusbeständighet som anges i antal stjärnor.

I min utbildning blev jag introducerad till begreppet arkivbeständighet för att kunna bedöma vilka pigment jag skulle använda om och när en ritning behövde vara arkivbeständig.
En av de arkivbeständiga pigmenten är kobolt (en blå mineral) en annan gulockra (oxider av en mineral). Ett besök på något museum med gamla målningar ger ett hum om vilka pigment som är beständiga och hur beständiga de kan vara. Hur de binds är förstås också viktigt, vilket medie som använts och hur det behandlas.

Det finns keramik glaserat i kobolt och flerfärgade mosaiker som är mer än tusen år gamla. Fem yllebonader färgade med de organiska pigmenten vejde, krapplack och vau daterade till mellan 1040-1170 finns att se på museet Jamtli i Östersund, Överhogdalsbonaderna. Bonaderna har troligen förvarats mörkt under mycket lång tid och det är därför de går att se än idag.
Så det finns pigment (eller molekyler?) som är mycket beständiga!

topp /\

utskriftens pigmentbläck och infärgningsbläck

Men vad används i reproduktionerna? Vad skrivs de ut med?
De 4:a pigmenten: cyan, magenta, yellow (gul) och keycolor (CMYK) som används till dagens utskrifter, är svårare att ta reda på vad de består av. Om tillverkarna skriver något används ord som färgämnen, bläck, pigment, dye ink (infärgningsbläck) och ibland pigmentbläck.

Men en sak till tänker jag är viktig när det gäller utskrifterna och det handlar om hur skrivaren kan sprida och placera färgerna. Det är såvitt jag förstår bläckstråleskrivare som gäller, varur den franska benämningen för konsttryck kan härledas – giclée – som betyder spruta. Skrivaren sprutar ut färgvätska med små munstycken, vare sig den är färgad av pigment eller färgämne.
Vätskan behöver vara flytande med pigmenten eller färgämnet jämnt fördelade (-t) och partiklarna (eller molekylerna?) små nog för att inte sätta igen munstyckena. (En rad kommentarer på nätet om pigmentbläck som satt igen munstyckena får mig att misstänka att det har funnits problem med det.)

Tillverkarna skriver om pigmentbläck och infärgningsbläck (eller dye ink) och ibland verkar det vara olika typer av bläck och ibland inte. När orden används som en distinktion mellan bläcktyperna kan den kanske härröra från vad som går att iaktta i en jämförelse mellan akvarellfärgat vatten som får stå ett par dagar jämfört med bets som stått i flera år.

En akvarellfärg färgar vattnet snabbt och jämnt – men får det stå några dagar så faller pigmentet till botten och vattnet klarnar. Det går lätt att färga det igen genom att vispa runt i vattnet. Men pigmentet i en skrivares färgpatron gissar jag behöver kunna hålla sig jämnt fördelad hela tiden.
Den behöver sannolikt uppträda mer som en bets, vilken kan stå i flera år med pigmentet jämnt fördelat i vätskan. Eller, blir det fel att kalla betsens färgämne pigment? På Herdins (tillverkare av betser) kallar man det just bara färgämne.

Kan den här skillnaden vara skälet till att man skiljer mellan pigmentbläck (typ finmalda pigment) och infärgningsbläck (typ bets) för utskrifter med bläckstråleskrivare?
På sajten dator.xyz beskrivs skillnaden kortfattat:

pigmentbläck liknar traditionella akvarell- och oljefärger genom att de också består av finmalda färgpigment som ofta är oxider och mineraler medan de lösningsbaserade bläcken är vattenlösliga.

Skillnaden beskrivs nog bäst på sajten tobex.se – ett tryckeri inriktat på textil men som även trycker på vepor och flaggor – som har att göra med hur pigmenten fäster i underlaget. Där skiljer de på reaktiva färger och pigmentfärger. Vid tryck fordrar pigmentfärgerna en annan behandling för att fästa och komma fram ordentligt beroende på underlaget de trycks (canvasen, duken, pappret, väven …). Från sajten 2022 06 28:

Efter fixering är tyget klart för avsyning och leverans, ingen tvätt behövs. Du får en något mindre färgrymd vid print med pigmentfärger jämfört med reaktiva färger … Det svarta tenderar att gå lite åt grafitgrå … jämfört med reaktiv färg och dispersionsfärg har pigmentfärgerna de högsta värdena för UV-beständighet och är därför ett bra val om du ska trycka produkter som gardiner och annat som kommer att utsättas för mycket solljus.
… Vid pigmenttryck är det relativt enkelt att justera färger då slutresultatet färgmässigt syns direkt vid tryck och det snabbt går att justera och ändra till önskade färger. Färgtypen är även mer färgstabil över tid än processen vid reaktiv och dispersionstryck.

Skillnaden är ändå inte glasklar! Kanske pigmentbläcken är en blandning av pigment och färgämnen (reaktiva färger)? Det verkar ju finnas beständiga färgämnen också.
Skillnaden är dock glasklar när det gäller beständigheten, en del av pigmenten och även färgämnena är välkända att ha en extrem till god beständighet som t.ex. kobolt, krapplack (Rubia tinctorum), vejde eller indigo (Isatis tinctoria eller Indigofera tinctoria), gulockra. Medan färgämnenas beständighet i det vanliga infärgningsbläcket (dye ink) är låg, eller åtminstone inte något som uppmärksammas i andra sammanhang än inför konsttryck.
Skälet till den knapphändiga informationen på skrivar- och färgtillverkarnas sajter (om vilka pigment och färgämnen som används) kan jag bara spekulera i.
Men, Canon intygar på sin sajt att deras vattenlösliga pigmentbläck LUCIA PRO ska vara ljus-beständigt i minst 100 år, hämtat 2022 06 12:

LUCIA PRO-pigmentbläck är nyutvecklat för imagePROGRAF PRO-serien för att leverera utskrifter med ett brett färgomfång, utmärkt färguttryck, överlägsen svartåtergivning, låg kornighet och goda glansegenskaper.

På cyberphoto .se (en säljsajt) beskrivs färgerna som används till just konsttryck. Till exempel LUCIA PRO pigmentbläck
citat (hämtat 2022 06 12):

Canon Lucia Pro är ett mikroinkapslat pigmentbläck, vilket innebär att bläckpartiklarna kan läggas tätare på papperet och att de sjunker in mindre i papperets ytstruktur. Detta ger en bättre färgåtergivning/färgäkthet och ett större totalt färgomfång – vilket möjliggör både mer korrekt återgivning och mer levande färger i utskrifterna. Chroma Optimizer – patronen lägger ett ytskikt för förbättrad svärta, färgåtergivning och kontrast. Detta sker genom minskad direktreflektion i ytan och att mer ljus reflekteras i färgpigmenten – alltså ett slags antireflexbehandling av pappersytan.
Egenskaper/data:
Lucia Pro-pigmentbläck
10 patroner, varav en är Chroma optimizer
Arkiveringsbeständighet: Upp till 200 år skyddat i album, upp till 60 år exponerat för ljus

Hp har också bläckstråleskrivare med speciellt framtaget pigmentbläck som hette Vivera 2016, idag 2022 heter det Vivid hp photo inks och har ett stort (de skriver på sin sajt det största) spektrum av färger i jämförelse med andra märken och vid försöken att skriva ut fotograferade eller inscannade originalmålningar, samtidigt som de är mest ljusbeständiga och alltså godkända för konstnärstryck. Även detta bläck ska vara ljusbeständigt i 200 år.

topp /\

färgpigmenten och färglärans 3 grundfärger

Översättningen mellan de verkliga färgpigmenten och färglärans teoretiska idè om 3 grundfärger.
Men, översättningsproblemet kanske också handlar om att skrivarnas färgsystem inte är utvecklade efter naturligt förekommande färgpigment, utan efter en föreställning om hur färg uppfattas och blandas, i färglärans 3 respektive 4 grundfärger.
Varför översätta ca 100 pigment till bara 4 stycken? Räcker det?

topp /\

Färgpigmentens sista pose!

När målningen blir till, när den målas, då förs färgpigmenten ut med vattnet och möter andra färgpigment och då börjar uppträdandet! En del pigment sjunker ganska snabbt ner mot och in i pappret, en del lägger sig på ytan, en del färger stöter ifrån varandra, andra blandar sig villigt och jämnt, andra flyter vidare ut i kanterna tills dess pappret blir alltför torrt och så håller de på tills dess allt vatten är borta och de torkar in i en sista pose.
För målaren är pigmentens uppträdande avgörande, men när målningen ska reproduceras, då får det vara slut på deras uppträdande. Då ska de läggas fast med trohet till den där sista posen de intog.

Pigmentens säregna uppträdande behövs alltså inte längre, istället är det egenskapen att stanna på sin plats som eftersträvas.
Men för att likna originalmålningens kulörer och valörer, ja då kanske det egentligen behövs några fler än endast 4:a pigmentblandningar? De pigmentbläck och skrivare som klarar av att skriva ut med stor likhet till originalet har alltså också fler än 4:a!
Canons pigmentbläck Lucia består av 12, Hp har 9 stycken. Visserligen varianter på cyan, magenta och gul, alltså varianter på de tre färger som i färgläran kallas grundfärgerna.
Av tillverkarens beskrivning är det för att kunna åstadkomma de riktigt lätta och ljusa respektive tunga och mörka valörerna av kulörerna och skapa en större färgrymd.

Enligt min mening är det dock en bit kvar innan original och reproduktion inte går att skilja åt. Jag tror att det dels handlar om begränsningar i bildbehandlingsprogrammen (jag har erfarenhet av att inte kunna justera grönheter och blåheter så att de samtidigt blir riktiga, när den ena blir riktig så förändras den andra vilket har att göra med grundfärgernas förhållande till varandra i programmet) men kanske också pigmenten i bläcken.

Men för att förstå och göra riktigt bra översättningar från pigmenten vi använt oss av och har lång erfarenhet av, till verktyg som grundar sig i färglärans 3 grundfärger, tror jag att det fordras lite mer utvecklade insikter om färg och mänsklig perception på molekylär nivå samt om kognition.

topp /\

färgrymd och upplösning

Med, det sagt så kommer vi till det avgörande begreppet färgrymd. Vad är det? Det är förmågan att återge omfattningen på alla kulörer och deras valörer, mättnad och svärta!
Samtidigt, så är förstås också upplösningen avgörande! Det vill säga förmågan att återge detaljer, pigmentkorn. Så att det som är speciellt med en målning gjord med pensel och färg, där varje liten fläck (pixel) har en unik kulör och valör – vilket är det som gör att ytan eller målningen ser levande ut- kan skrivas ut. Till skillnad mot en yta där varje fläck (pixel) har exakt samma grönhet eller blåhet eller rödhet – vilket är speciellt för digitala bilder. Det är också upplösningen som avgör om och hur mycket bilden kan förstoras.
Det här, färgrymd och upplösning, är avgörande i översättningen av målningen till en bildfil! Vid skapandet, justerandet och sparandet av bilden. Vid utskriften! Det gäller att behålla tillräckligt av bildinformationen i och genom översättningen då det är de sparade data som skapar reproduktionen av målningen och sedan styr skrivaren så att utskriften blir så lik målningen som möjligt.

Färgrymden utgår från färglärans tre additiva grundfärger (röd/gul, grön, och blå) med olika mättnad (saturation) och på en skala från helt svart till helt ljust, vitt. I nuläget (2022) är det Adobes RGB 1998 som kan återge den största digitala färgrymden, där RGB står för röd, grön och blå.
(Färglärans subtraktiva grundfärger är fyra: gul, röd, blå, och grön, där gul-blå respektive grön-röd är komplementära.)

Fotograferingen eller skanningen av målningen är första steget där upplösning och färgrymd bestäms. (Att spara i RAW-format ger möjlighet att bestämma färgrymden senare. I RAW-formatet sparas all data från sensorerna.) Det går inte att få en högre upplösning eller större färgrymd i efterhand!
Det är också nu målningen får sin första översättning till de additiva grundfärgerna, det vill säga, färgerna lyser på skärmen.

Nästa steg där färgrymd och upplösning påverkas är i bildbehandlingsprogrammen och vid valet av format att spara bildfilen i. Psd och tif är exempel på format som kan hålla stora färgrymder och höga upplösningar.

Nästa steg är att förbereda bildfilen för att översättas tillbaka till de subtraktiva färger som skrivaren använder till utskriften. Nu lämnas alltså den additiva färgrymden RGB för att översättas till den subtraktiva färgrymden för CMYK (Cyan, Magenta, Yellow, Keycolor). De är betydligt mer begränsade, betydligt. Eftersom skrivarna är lite olika så behöver översättningen specificeras så att den passar skrivaren utskriften ska göras på. Det är nu skrivarnas olika färgprofiler behövs (ICC-profiler, International Color Consortium), som översättningshjälp.
Idag, 2022, när pappren som utskrifterna görs på också har utvecklats på ett sätt att de kan medverka till att utöka färgrymden, så har även de ICC-profiler (färgprofiler).

En mycket pedagogisk och kort beskrivning om det här finns utgiven av SiS. Från original till utskrift – en liten lathund om färghantering.

topp /\

papprets beständighet och färgens kvalitet

Målarens akvarellpapper är syrafritt lumppapper, oftast av bomull eller linne. De är både beständiga och av förnybara material. De klassas som arkivbeständiga.
För digitala utskrifter har en del av de gamla anrika papperstillverkarna av akvarellpapper som Hahnemühle och Canson … m.fl. utvecklat motsvarande syrafritt lump- och eller cellulosapapper fritt från ligniner, alfacellulosa som passar skrivarna. Precis som akvarellpapper är de tjockare och sorteras liksom de efter olika gramvikter (gram/kvadratmeter) och gräng (papprets ytstruktur). De klassas som arkivbeständiga.

Färgerna som används skall liksom pappret också vara arkivbeständiga och både deras kvalitet och sättet de läggs ut på av skrivarna bidrar till en större färgrymd.
Det kan vara bra att känna till att papprets kvalitet påverkar färgrymdens storlek, det vill säga omfattningen på de kulörer och valörer som går att skriva ut! Så att välja ett syrafritt lumpapper likt akvarellpappren ger inte bara beständighet utan också en större färgrymd. Ännu en sak som jag fick klart för mig genom SiS En liten lathund om färghantering.

Men om jag vill skriva ut svartvita bilder på min laserskrivare hemma – finns det papper att köpa som passar till det och duger lasertoner? Läs mer … om beständiga utskrifter (lasting prints).

topp /\

förnybarhet och ekologisk hållbarhet

Det här med beständighet, hur går det ihop med förnybara material och ekologisk hållbarhet, egentligen?
Hur ska man tänka runt det här med beständigt papper och färg? Är det ekologiskt hållbart att använda dem och hur förnybara är de? Och vad består inkjetbestrykningen av, den där bestrykningen av papper och canvas som görs inom den grafiska industrin inför tryck eller utskrift? Hur påverkar inkjet bestrykningen duk, papper och färger på sikt? Hur påverkar det miljön när den bryts ner?

Ofta talas det om förnybart och miljövänligt i samband med att produkten bryts ner och förbrukas, men det står ju i motsats till vad vi vill med både papper och färgpigment! Vi vill ju att de ska vara ”beständiga” i betydelsen inte brytas ner.
Men … man kanske kan se det på samma sätt som ämnet guld. Guld är inte en förnybar råvara och det bryts inte ner, men det är ju ekologiskt hållbart, eller hur? Och det är naturligt förekommande? Guldets beständigheten beror på samma egenskap som gör att det inte betraktas som skadligt. Det reagerar inte på andra ämnen, det är kemiskt stabilt i sin form. I den meningen försvinner det inte heller. Alltså det bryts varken ner eller kan förnyas – egentligen det rakt motsatta mot de egenskaper som ofta efterfrågas när vi talar om ”det ekologiskt hållbara”? Det, guldet, finns där även om det mals ner till försvinnande små molekyler, och går i princip att vaska fram igen. Det kanske är i den meningen man kan förstå guld som återvinningsbart och förnybart?
Många av färgpigmenten består av olika grundämnen liksom guld, de är metallföreningar. Jordfärgerna till exempel. De består av järn och koppar i olika proportion och med olika +laddningar. De eftersträvansvärda är väl de som är kemiskt stabila, som inte förändras? (Det finns färgpigment som är grundämnen och är giftiga för oss människor, som tex cadmium (Cd) och som nu är förbjudet att använda.) Färgpigment från växter bryts väl ner som växter och har väl samma påverkan som de, får man väl anta?

När jag skriver det här kommer jag att tänka på att det liknar ju vissa plasters egenskaper, men den är skapad av oss människor av en råvara som inte anses vara förnybar och om plasten mals ner kan den förmodligen inte vaskas fram och så att säga användas igen.

Är det annorlunda med lumppapper? Det är ett organiskt material och råvaran till det är definitivt både förnybart och återvinningsbart om man vill göra något annat av det och samtidigt kan det ändå vara beständigt under lång tid … men troligen inte lika länge som de beständigaste färgpigmenten. Beror förstås på hur det förvaras, Överhogdalsbonaderna som är gjorda av lin och ylle är ju närmare tusen år gamla.

länk till wibofärg: linoljefarg.se
länk till periodiska systemet

topp /\

ett konsttryck – vad utmärker det? sammanfattning

Så, skillnaden mellan en vanlig poster och ett konsttryck är färgrymden – som är större i konsttrycket, tryckfärgen, ett pigmentbläck som kan ge ett större omfång av kulörer och valörer, pappret som är syrafritt av lump- och eller alfacellulosa och skrivaren som kan hantera fler färgpatroner, med en större finfördelning och kan skriva ut på papper för konsttryck (tjockare lump- och eller cellulosapapper). Allt för att skapa en större trohet mot originalmålningen än en vanlig poster.

För att åstadkomma arkivbeständigheten och troheten till originalmålningen är kvaliteten på fotot eller scanningen, upplösningen, färgrymden och färgprofiler, dator och programvaror, papper, färg och skrivare bestämmande.

En del av de saker som räknas upp här är svårt att ha koll på som köpare men det bör åtminstone stå att färg och papper är arkivbeständiga, helst även vilken typ av färg (pigmentbläck och tillverkare) och papprets gramvikt (och helst även tillverkare)- vid köp.
Om originalmålningen hänger intill så går det att jämföra kulörer och valörer. (Sedan kan det ju hända att man gillar den förvrängning eller förenkling som utskriften medfört.)
Det betyder att:
… bilden är scannad eller fotograferad (översatt till en additiv bild) med tillräckligt stor upplösning och färgrymd för att kunna återge originalmålningens kulörer och valörer. Adobes RGB 1998 är det som används så vitt jag vet, en additiv färgrymd!
… bilden är sparad (översatt) till ett filformat som kan hålla en stor färgrymd. (till exempel psd, tif …) Den kan vara sparad direkt från foto eller skanner i en jpg fil, men med jpg tappas en stor del av informationen så fort den sparas om en andra gång.
… justerad och översatt med programvara till skrivarutrustningens mycket mer begränsade subtraktiva färgrymd CMYK. I det arbetet används färgprofiler (ICC-profiler) utvecklade för den specifika skrivaren och dess kringutrustning utskriften görs på. (Det här är ju som köpare svårt att ha koll på, men vid en jämförelse med originalet så är det synligt.)
… färgpigmentets fabrikat.
Ett bläck som kan återge färgerna och som är beständigt över tid (ljus-beständigt och kemiskt stabilt) vilket många av de traditionella konstnärspigmenten är. År 2022 är Canons LUCIA ett exempel, Vivid hp photo ink ett annat, det kanske finns fler … Här har man bara tillverkarnas försäkran.
… papprets kvalitet.
Pappret medverkar till att behålla färgrymdens storlek och trohet mot originalet. Pappret ska vara syrafritt och gjort av lump, det vill säga bomull ibland linne och eller ligninfri alphacellulosa och på så sätt vara arkivbeständigt, helst ha en ytvikt runt 300 g eller högre. En del av papperstillverkarna som gjort akvarellpapper i hundratals år gör även papper för utskrift. Hahnemüle, Fabriano, Canson …
… och skrivaren.
En skrivare gjord för pigmentbläck och som kan skriva ut på ett tjockt syrafritt lump- och eller alfacellulosapapper.

Ett konsttrycks färgrymd påverkas alltså också av utskriftfärgens och papprets kvalitet samt sättet färgen påförs genom skrivaren. En skrivare kan t.ex. ha olika många munstycken och storlek på färgdropparna.

Återigen hänvisar jag till SIS (Svenska Institutet för Standarder) En liten lathund om färghantering som beskriver det kort och pedagogiskt.

… det kan vara signerat.
Jag har sett att många konstnärer signera konsttryck som en numrerad upplaga på samma sätt som grafiska blad (litografier, kopparstick, och liknande). (Läs mer på linköpings grafiska sällskaps sajt.)

… jag tycker att det bör vara daterat.
Därför att ett konsttryck idag har en helt fantastisk kvalitet jämfört med för tjugo år sedan. Tack vare teknisk utveckling av kameror och skannrar, färgrymder och färgprofiler, datorer och programvaror, papper, färger och skrivare går det idag, 2022 att göra riktigt bra reproduktioner! Och … tekniken kommer kanske att fortsätta att utvecklas.
Med det i åtanke är det nog bra om trycket är daterat!

datum upplaga nr/antal tryck, signatur.
Om för mycket information stör bilden så kanske
färgrymd, färgnamn, ev skrivare, papper och gramvikt
kan skrivas på baksidan av bilden.
T.ex.
2022 01 01 upplaga 1, 5/10, aRGB, LUCIA, Canon imagePROGRAF 4001, syrafritt Hahnemühle 310 gr Signatur

Kanske det ska stå Pinxit (målade det, reproduktionsgrafik efter målningar) också?

Att en akvarell på lumppapper kan hålla i flera hundra år går att konstatera vid ett besök på ett museum. Vi får se hur länge dagens konsttryck kommer att hålla.

topp /\

Hur gör man? Översättningens steg.

Hur gör man för att få ett tryck, en utskrift som ser ut som originalet och som håller både färgen och papprets vithet? Här är mina erfarenheter.

Genom hela översättningen, strävar jag mot att behålla omfånget på bildens kulörer och nyanser genom att välja den största färgrymden, vilket är Adobe RGB 1998 och en tillräckligt stor upplösning. (Finns formler på nätet för att räkna ut hur stor upplösning som behövs för utskriftens storlek)
Bilden är uppbyggd av och skrivs ut i små punkter och de ska vara små nog att kunna definiera ytor och graderingar utan att jag som ser på bilden ska lägga märke till de små punkterna. Om jag vill förstora bilden så behövs en tillräckligt hög upplösning för att jag fortfarande inte ska kunna se de små punkterna, det vill säga ett tillräckligt högt antal punkter per kvadratcentimeter.

1. Först kollar jag kamerans specifikationer för att ta reda på om den kan ta bilder med tillräckligt hög upplösning (förslagsvis 4000×5000) och om skannern kan skanna i mer än 300 dpi eller hur mycket jag nu behöver. Det beror på hur stor jag vill att utskriften ska bli. Det går inte att få högre upplösning eller större färgrymd i efterhand!
2. Att skanna eller ta ett foto av bilden, är nästa steg och det första steget in i programvarornas värld och den additiva färgrymden. Det innebär att den data sensorerna i skannern eller kameran plockat upp sparas i den bildfil som behövs för att återskapa en bild av målningen på skärmen och i datorn. Nu gäller det att tillräckligt mycket av målningens information finns där så att den räcker till för att kunna justera ljus och färg i bildbehandlingsprogrammet om det skulle behövas. Det är de sparade data som skapar reproduktionen av målningen och sedan styr skrivaren så att utskriften blir så lik målningen som möjligt.
   • skanna: Beroende på hur mycket jag vill förstora bilden har jag skannat i 300 eller 600 dpi. (Finns som sagt formler för att räkna ut det …)
     Jag testar olika program och ser om det går att spara i olika format (psd, tif, pdf, jpg …) och om det går att spara i färgrymden Adobe RGB. En del skanner-program sparar automatiskt i något filformat och det går inte att välja. Adobes program photoshop (ingår i designsuite) ger stora valmöjligheter och man kan spara i olika format. Sketchbook fungerar också rätt bra. Det används av många. Psd eller tiff är de filformat jag känner till som är lämpliga. Det kan fungera att använda jpg som är vanligt, bara den inte sparats om för många gånger, då tappar den mycket information. Jag håller koll på filstorleken, då det kan ge en hint om det (tror jag i alla fall).
   • fotografera: Vilket format som fungerar bäst och som jag ska ställa in kameran på är jag osäker på. RAW sparar all bilddata som kamerasensorn fångar in – alla inställningar kan ändras och färgrymd kan väljas i efterhand … NEF är Nikons RAW format. Sedan kan jag spara om i andra mindre innehållsrika format.
     Men jag kan också spara direkt i tiff och jpg. Sparar i jpg bara om det går att spara med Adobe RGB 1998 färgrymd (sRGB är mindre).
     (Här kanske första skiljelinjen mellan ett konsttryck och en vanlig poster går – att fotot eller skanningen är bra nog.) Det här är svårt … läs om mina vedermödor … jag håller fortfarande på att lära mig. Eller kolla vad fotografer som ägnar eller ägnat sig åt konsttryck skriver.
3. Nästa steg, när bilden är tagen, är att justera och eller kalibrera den. Det involverar programvara för att kunna se bilden och funktioner för att kunna ändra ljus, färg, etc … . Skärmen behöver också kunna återge ljus och färg med tillräcklig precision. Den bör ställas in på 5000 K (verkar vara någon slags standard) och sedan behövs ett fulljus RA98 (i ett påsiktsskåp om man ordnat det för sig) för att bedöma färgerna på utskriften. Så jämför man original, utskrift och skärmbild och justerar skärmbilden.
   (Men, jag insåg att min skärm är inställd på 6500K och att den inte heller kan återge de allra ljusaste schatteringarna. Eftersom jag fått problem med gulstick som jag inte vet vad det beror på, så ändrar jag inget i bilden utan rätar bara upp den och beskär – och sparar den.)
   Ibland fordras det i programmet att jag ska ange vilken färgprofil jag vill arbeta i och om jag ska förkasta den profil som kommer med filen för att kunna arbeta vidare (… jag vet inte vad jag bör välja!)
   … det är programvarorna och skärmens förmåga att återge färgernas mättnad, kulörer och valörer som styr hur jag justerar bilden, därför kan skärmen och bildbehandlingsprogram behöva kalibreras efter den skrivarutrustning som ska användas….
   Men, eftersom jag inte vet vem som kommer att skriva ut och på vad, så ställer jag inte in någon färgprofil … jag sparar bara i Adobes RGB 1998 (den största färgrymden) även om det inte verkar ”ta”, och med så stor upplösning (ca 5 Mb) som möjligt, och skickar iväg.
   • Av mina foton gjorde jag färgjusteringar på skärmen, men det blev inte bra … jag behöver egentligen först kolla att det jag ser på skärmen är det jag får ut på pappret. Eftersom detta egentligen är en förberedelse för nästa översättning, till skrivarutrustningens färgrymd i CMYK, som är subtraktiv, och mycket mer begränsad (hur bra utrustningen än är).
     Så, istället bad jag Reproteknik i Falun om hjälp, de som skulle trycka, att ta foto och justera bildinställningarna så det skulle bli bra, jag satt brevid och tyckte till vid justeringen.
   • Vid en skanning så ändrade jag inget – beskar den bara, sparade den och laddade upp den, till Fine Art America … jag hade bara tur, den blev jättebra.
4. Steg fyra, är att spara filen efter att justeringar är gjorda. Det gäller att spara om den så få gånger som möjligt. Jag hör med den som ska skriva ut, det vill säga tryckeriet, vilket format de vill ta emot den i. (De kan vilja att jag sparar den med deras färgprofil (ICC-profil)). Det tryckeri jag använde mig av, Reproteknik, ordnade som sagt det åt mig.
   Sajten jag skickade till fine art america har enbart som krav att det ska vara en jpg sparat med aRGB eller sRGB och med tillräckligt hög upplösning (under 25 Mb dock) och det fungerade ju över förväntan. Mina försök att spara med aRGB trots att det inte verkade ta, kanske ändå fungerade?
5. Steg 5. Nu väljer jag papper, om det ska vara syrafritt arkivbeständigt, material, tjocklek, gräng. Även pappersval påverkar vilken färgprofil som ska användas. Val av profil ordnar de som trycker/skriver ut.
6. Skriver ut …. Gör tryckeriet!

topp /\

länkar

Från original till utskrift – SiS en liten lathund om färghantering.

I den hänvisar SiS att söka upp rekommenderade färginställningar på deras sajt.
(Den närmaste jag hittade var https://www.sis.se/produkter/bildteknik-464b1187/grafisk-teknik/ovrigt/ssiso1507612010/  och https://www.sis.se/produkter/terminologi-och-dokumentation/informationsvetenskap-publicering/tryckeri-och-forlagsverksamhet/ssiso1264772016/-  och kostar en slant.)

I slutet av lathunden ligger några länkar för den som vill fördjupa sig i ämnet.

• färgkontroll: introduktion: http://www.colorwiki.com/wiki/The_Color_of_Toast
• färgkontroll: colormanagement:  https://en.wikipedia.org/wiki/Color_management
• färgprofiler av European color initative: https://www.eci.org/en/start
• inställningar av programvaror, pdf. av Ghent work group: https://gwg.org/
• ICC-profiler för färgkontroll: International Color Consortium:  https://www.color.org/index.xalter

Beständighet: Kraven som ställs i Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om
handlingar på papper; kan man ju använda som en slags riktlinjer vid val av konstnärsmaterial och vid hantering och förpackning av målningar och teckningar.

• ifokus om aRGB och sRGB
• Om ICC i arbetsflödet benq.eu
• Information från Adobe om hur man kan hantera inställningarna för tryck i deras programvara (Indesign).
• En länk till AnnaSkogsbergs Studie av faktorer som påverkar färgtorkningen vid tryckning i arkoffset på DiVA portalen (Digitala Vetenskapliga Arkivet)

topp /\

handla färg och papper

• Rörpennor med bläck, passepartoutskärare, specialiserade på material för screentryck och trycker också: färg.nu
• Lessebo handmade paper.com. Lessebo bruk trycker även på sina handgjorda akvarellpapper. Men kanske mest intresserade av att sälja sitt papper.
• Förädlare av naturliga pigment, ätbara pigment. Biotecherb.com … ett Kinesiskt företag och sajt. (Inte så dumt om man vill färga hemmagjort läppstift? Det kanske sätter sig ordentligt på läpparna, färgar av sig …)
• Försäljare av hobbymaterial … men endast pigment till egentillverkning till målarfärger, screentryck och betongfärgning, Kreatima och Panduro … inte till skrivare.
• Försäljare av konstnärsmaterial, IB wahlström … säljer tryckfärger.
  Citat från sajten https://www.ibwahlstrom.se/grafik/tryckfarger .
  ”… koppartryck, linoleumtryck, träsnitt, litografi och screentryck och andra grafiska tryck. Tryckfärgerna kan med fördel användas med våra tryckpressar.” … deras tryckpressar är små handpressar. Alltså inga storskaliga offset-pressar inte heller till bläckstråle- (eller sublimerings-)skrivare.
• Försäljare av konstnärsmaterial, svenskt konstnärscentrum SKC
• och konstnärernas centralköp. … inte till skrivare

topp /\

fotografer

Det är svårt att hitta någon som kan ta bra bilder!

ad.art – har mycket informativa och lättillgängliga texter om papper, färgrymd, bläck, kvalitet … allt det som gör ett konsttryck även vad man ska tänka på när man själv fotograferar.

atta45.se – osäker på om de gör konsttryck, kan troligen ta foton och kalibrera dem. (Falun, m.fl …)
Ulf Stålhane och Camilla Gewing-Stålhane även tips på sajten och hans blogg.(Malmö)

Jonas Arnesson. (Varberg)

fler tips till gör det självare: pixelengine.se: kurs i fotografering, på fotosidan,

trycker – från original till konsttryck

I Falun har det funnits flera tryckerier, men många av dem har tyvärr gett upp

• Fine Art America (FAA) fordrar jpg och RGB (och sRGB för bilder som visas digitalt)- testat och fungerar bra.
• Reproteknik i Falun – är där jag fått hjälp med från original till utskrift! Har en Canons imagePROGRAF-PRO 4000, LUCIA PRO 12 färgpigment
• Ulf Stålhane är konstnär som även fotograferar just konst och skriver ut på egen skrivare samt har kvalitetspapper att välja mellan. Se sajten stalhane.se, blogginlägg om fotografering jämfört med scanning. Verksam i Malmö.

topp /\

Följande tryckerier verkar lovande:

1. crimson.se – på deras sajt finns info digital bildhantering i deras Crimsons bildhanteringsskola och man verkar även kunna få hjälp med det.  De kan trycka på Hahnemühle Fine Art 210 gr.
2. ad.art – har mycket informativa och lättillgängliga texter om papper, färgrymd, bläck, kvalitet … allt det som gör ett konsttryck.
3. fridholm och partner förmedlar tryckuppdrag – Deras kunskapsbank är informativ och användbar. Osäkert om de har kontakter för konsttryck.
4. artpainting4you.eu, ligger för långt bort, ett kinesiskt tryckeri, men de beskriver och specificerar färger och skrivare som de använder, kvalitets beskrivning
5. växjöprint.se – verkar inriktad på konsttryck
6. Konstnärstryck.se (osäkert om A. Krook fotograferar också), bildbehandlar och trycker, på deras FAQ sida står vilken utrustning, papper och vilka färger som används. Drivs av konstnär Andreas Krook.

Ska kolla om följande sajter ägnar sig åt konsttryck:

• trycksakstorget.se
• atta45.se – osäker på om de gör konsttryck, kan troligen ta foton och kalibrera dem.

förutom konstnärers egna sajter, gallerier och utställningar … finns det sajter som:

visar

• instagram – behöver knappast nämnas. Det är väl spritt och väl känt.
• Konst Shop drivs av konstnär Andreas Krook.

topp /\

visar, säljer

artwork

visar, trycker, säljer

• artelymarket.se
  • visar: presenterar konstnärerna och deras konst
  • trycker
  • säljer presenterar konstnärerna och deras konst. Säljer konsten som sedan skickas från konstnär till köpare. Konstnärer kan ansöka om att läggas upp på sajten. Det är en årlig kostnad för att ligga där.
• artportable.se
  • citat från deras sajt ”Artportable is a meeting point for artists, art buyers and art enthusiasts.” (min översättning: ”Artportable är en mötespunkt för konstnärer, konstköpare och konstentusiaster”)
  • visar: ..presenterar och visar konstnärerna i ett galleri,.
  • trycker:
  • säljer:
• desenio.com
  • visar: bildmakares produkter presenteras av sajten. Det framgår inte hur eller om konstnären är kontaktad.
  • trycker: ”posters” tryck och papperskvalitet redovisas inte.
  • säljer: från sajten
• Fineartamerica.com och pixels.com.
  • visar: Konstnärerna/ bildmakarna skriver och presenterar sig själva. Fine Art America har två nät-adresser, Fineartamerica.com och dels pixels.com.
  • trycker: Konsttryck och även andra tryck.
  • säljer: Original säljs av konstnärerna direkt. Tryck, däremot säljs på sajten. FAA organiserar och handlar upp tjänsterna som behövs för att trycka och leverera dem. De ser alltså till att trycka, rama in, glasa, packa och leverera det du beställer genom deras nätplats. Du betalar också på deras nätplats.
• NOA gallery, ett Bonnier företag
  • visar: Konstnärer kan kontakta sajtens ägare för att anmäla intresse för att sälja sina bilder via sajten.
  • presenterar och visar konstnärerna i ett galleri
  • trycker:
  • säljer- . Säljer både original och tryck.
• battrekonst.se

topp /\

tycker

• KRO (Konstnärernas Riksorganisation) tycker i en artikel till om säljsajter eller digitala gallerier.

topp /\

inläggets övriga länkar

tillverkar färg Winsor & Newton,
beskriver färg dator.xyz
trycker textilier tobex.se
HP:s pigmentfärg Vivera 2016, idag 2022 heter det Vivid hp photo inks
tillverkar färg wibofärg: linoljefarg.se
atomers beteckningar och ordning periodiska systemet
tryckteknik och kända grafiker linköpings grafiska sällskaps
… läs om mina vedermödor från målning till fil med kamera
… eller kolla direkt med någon fotograf