–
Så, nu har jag hämtat mig lite från veckan i Rättvik! Det är många intryck att smälta. Det första jag bör skriva är till dig som jag tecknade av under söndagen, måndagen och tisdagen! Ditt porträtt är inte fixerat och därför kan kolet smeta ut. Kom med det till mig, eller skicka det till mig (Österå 100, 791 91 Falun) så tar jag bort en del av eventuellt smet och fixerar det åt dig! 
Jag var lite osäker på om jag egentligen skulle erbjuda mig att teckna porträtt … eller egentligen snabbskisser av ansikten, det vill säga krokier, så det var nog därför fixativet inte kom med. … och nu välkomnar jag dig som vill ha ett snabbskissat porträtt hit till Österå! Det är bara att komma förbi.
priser i sälj-shop
Det var en fin vecka, lagom varmt med en del regn men mest uppehåll och en jämn ström av besökare. Många trevliga samtal! Mina underbara målarkompisar kom första dagen för att sprida lite bra energi och med vackra solrosor! Det gjorde nog susen, och så förstås Britta som jag ställer ut tillsammans med och som gör all den fina keramiken, bland annat raku! Här är några bilder … utan våra besökare förstås! GDPR










Det är en mysig liten lokal som ligger väldigt centralt, med en liten gräsmatta utanför. Nedersta bilden, den precis ovanför visar var vi bodde, på Utby gård och vandrarhem, med balkong och utsikt över Siljan, bara 5 kilometer från Rättvik.
Bildkataloger
En bildkatalog hade jag förberett för att ta med och dela ut, på både akvareller och krokier – men datorn kraschade när jag skulle göra en sista uppdatering innan jag skulle skriva ut. Jag lägger dem här, ifall någon skulle hitta hit.
Vattnets rörelser
Vattnets rörelser fascinerar mig – en genomskinlighet som kan anta så olika former och reflektera alla färger runt oss, vattnet och jag som ser på det. Det kan släppa igenom färger och former från botten och det bottenlösa och bryta ljuset på olika sätt och samtidigt kan jag som ser, ändå förstå det som en yta och en kropp med form, trots att formerna och färgerna hela tiden förändrar sig.
Det har vissa likheter med att teckna, försöka fånga det rörliga hos en människa i en kroki, ett porträtt. Att fånga den där rörelsen då personligheten visar sig. Även formerna på en människas hud förändrar sig hela tiden.
Vi pratade om det, några besökare och jag, om att vi inte uppfattar varandra som stillbilder, som frusna foton. Vi kan känna igen en människa på håll, långt före ansiktet går att urskilja. Det är sättet hen rör sig på och som också ansiktet sedan rör sig på – ansikte och kropp hänger ju ihop – utseendet och personligheten visar sig genom.
Vattnets hållningar – (The attitudes of water)
Dels har jag målningarna som är gjorda på plats, när jag i stunden och ögonblicket försöker fånga vattnets rörelse och dels har jag målningarna som sedan är gjorda i ateljen. När jag målar i ateljen söker jag nog essenserna bland vattnets alla rörelser, att göra vissa ”hållningar” hos det tydligt. Vid stilla bris, efterdyningar, slag mot stranden, svallvågen, fånga det som gör att jag tycker om att titta på en vattenyta. På sätt och vis gör jag alltså samma sak som när jag står ute och målar i stunden, fast arbetet i ateljen är mer retrospektivt. … och jag har ingen förebild att titta på, färgerna och formerna har jag inte längre framför mig.
Det jag gör påminner mig om en övning inom ”Rörelseanalys” (movement analysis) som skådespelare gör i sin utbildning. Förra året hade jag turen att få lov att vara med och teckna av deltagarna vid en sådan övning.
Norman Taylor som undervisar i rörelseanalys, låter sina elever gestalta olika teman och deras uppgift är att så att säga hitta sitt sätt att röra sig så att jag som ser på, som publik, åskådare ”tydligt kan se” vad de känner och gör. Där fanns, finns, en förhoppning om att jag som åskådare och tecknare skulle bli ett kvitto på hur tydliga deltagarna faktiskt lyckas bli … att det skulle visa sig i mina krokier.
Det finns moment eller ögonblick i rörelsen som så att säga förklarar eller är särskilt tydliga (översatt till ett språkligt sammanhang och med en aristotelisk och José-Ramirizk grund, så motsvarar det den metaforiska förtätningen i en metonymisk förskjutning (tänkandets rörelse som utgår från kroppen (det kända) för att förstå det okända genom att lägga kroppens raster (liknelse) över ”det andra” okända=den metonymiska förskjutningen) – men i skådespelarnas övning är det kroppens rörelse och dess uttryck som hittar en särskild hållning som är förtätningen) och som kallas attityder/hållningar ”attitudes”. I övningen lär sig skådespelarna att bli medvetna om den för att kunna hitta dit och även utveckla den.
(Övningen de gjorde var att gestalta ”Flykten”.)

