korpar ravens (2021)


korpstudier, studies of ravens

In English

Visserligen har jag tänkt skulptera några fåglar rätt länge … men intresset för att rita korpar just hösten 2021 härrör till stor del ur utredningar av gängse attityder till konst, kultur och skapande som något slags grädde på moset, något extra som går att avvara i ett samhälle – i en motsats till det som betraktas vara nödvändiga nyttigheter. Hur kan det då komma sig att jag som växt upp bland dessa uppfattningar ändå anser konst och kultur vara det allra mest nödvändiga, vars frånvaro skulle göra levandet meningslöst – egentligen omöjligt.

De texter jag skrivit som särskilt anknyter till konsten och kulturen; om verktygen (tecknen) och tänkandet (skapandet och användandet av tecken) i skapandet av ”det som kan vara på annat sätt” finns samlade (så gott jag nu kunnat och hunnit) under skapandets ämnen på sajten skepnader.wordpress.com.

I de funderingarna har ordet hug som i Hugin, vilket är ett mycket gammalt ord, dragit mina tankar till sig som en magnet.

Odins Hugin och Munin, korparna, de begreppsvärldar de hör hemma i fascinerar mig. Deras namn har jag hört bli översatta till tanke och minne, men livskraft och ord tror jag stämmer bättre.
Tänk bara på hur ordet hug eller håg lever kvar i vårt språk i dag: att vara hågad, känna sig hågad, glad i hågen, håglös, slå ur hågen, komma i håg, hågkomst, tvehågsen, hågkommen … Det har också en betydelse av riktning, levandets riktning, kanske till och med skapandets kraft och riktning (?), där tänkandet och tankarna ingår som en del.

I sin bok ”En förtrollad värld” söker Göran Malmstedt efter vanligt folks världsbild i rättsprotokoll från trolldomsprocesserna under slutet av 1600-talet och ur dem utkristalliserar sig ett slags samlat själsbegrepp av känslor, tankar och minnen ur Kapitel 4, Dröm och verklighet s. 67:

”Här möter vi begreppet håg (isl. haugr) som hade en vidare betydelse än själ och innefattade viljan, sinnet och känslorna, kort sagt all inneboende kraft hos individen. Enligt nordisk folktro hade vissa människor förmåga att lösgöra sin håg från kroppen. …”

En förtrollad värld av Göran Malmstedt, Kapitel 4, Dröm och verklighet s. 67.

Min tro att namnet Munin snarare betyder ”ord” än enbart ”minne” har dels att göra med att det hör hemma i en kultur där det främst är det talade ordet som dominerar och för att rotmorfemet (dvs minsta betydelsebärande enhet) är ”mun”. Det vi talar med, det vi formar våra ord med, det som hörs. För att kunna minnas något, och förmedla det till en gemenskap så behöver det sägas, orden behöver formuleras. Man kan säga att istället för att lägga fokus på VAD, dvs det som ska minnas eller kommas ihåg, så ligger fokus på HUR man minns, det man gör, genom orden, ljudet. Det är vad jag tror. Till stöd för det har jag det som anses etablerat om oral kultur.
Läs tex Walter J. Ong ”muntlig och skriftlig kultur – teknologiseringen av ordet” om minnesteknik och formler i en talspråklig kultur sid 46-48.

”I en talspråklig kultur är ordets begränsning till ljud bestämmande inte bara för uttryckssätten utan också för tankeprocesserna.
Man vet det man minns… I en talspråklig kultur finns inga texter. Hur organiserar den då material för minnet? …”

Walter J. Ong ”muntlig och skriftlig kultur – teknologiseringen av ordet” om minnesteknik och formler i en talspråklig kultur sid 46-48.

De begreppen, alltså livskraft och ord, språk är så annorlunda mot tanke och minne. Att ge dem betydelsen tanke och minne är att lägga vår tids kulturfilter över dem.

In English

korpstudier, studies of ravens

Though I thougt of sculpting some birds for quite some time … the interest in drawing ravens atumn 2021 stems from explorations of common attitudes to art, cultural life and creating as some kind of icing on the cake, some superfluos, extra expendable in a society – opposed to what is seen as necessary utilities

How come then, that I who have been brought up among theese understandings still consider art and cultural life beeing the most essential necessity, whose absence would make living pointless – in fact impossible?

The texts I have been writing that particularly ties to art and cultural life; about the tools (signs) and thinking (the creating and using of signs) when creating – what can be in another way – are gathered under topics of creating on the site skepnader.wordpress.com.

While thinking about this, the word hug as in Hugin, which is a very old word (morfem), and Oden and his other bird Munin, has drawn my attention as a magnet.

About Odin´s Hugin and Munin, the ravens, in the old asa belief, the worlds of concepts they belong to, intrigues me. Their names are said to stand for thought (Hugin) and memory (Munin) but I belive that viablility and words, language make more sense … Simply by considering how we use the word ”hug” or ”håg” (same rot morfem) is still in use in Swedish language today: ”att vara hågad”, ”känna sig hågad” (= to be or feel like doing something special) , ”glad i hågen” (=happy in mind), “slå ur hågen” (put out of your mind), ”håglös” (=not feeling like doing anything, no drive, low), “komma i håg” (=to remember), ”hågkomst” (=remembrance), ”tvehågsen” (=undecisive, do not know which one to choose), ”hågkommen” (=remembered) … “håg” also has meaning of aiming, the aim of living, maybe even the ability to create, where thinking and thoughts are parts.

Göran Malmstedt seeks in his book ”En förtrollad värld” (An enchanted world) for ordinary peoples worldview among the court records from witchcraft trials in the late 1700-century and out of them emerges a kind of collecting concept of “soul” consisting of emotions, thoughts and memories.
Quote from Chapter 4, Dröm och verklighet (Dream and reality) s. 67:

”Här möter vi begreppet håg (isl. haugr) som hade en vidare betydelse än själ och innefattade viljan, sinnet och känslorna, kort sagt all inneboende kraft hos individen. Enligt nordisk folktro hade vissa människor förmåga att lösgöra sin håg från kroppen. …”

My translation: ” Here we meet the concept ”håg” (isl. haugr) which had a wider meaning than the concept of soul and also embraced will, mind, senses and feelings and emotions, in short all power from within the individual. Accordig to Nordic folklore some people had the abilility to detach their “håg” from the body ….”

My belief that the name ”Munin” rather means ”the words” than only ”memory” has partly to do with that it belongs in an oral culture where the spoken word dominates and partly because of that the root morfem (the smallest signifying part) is ”mun” (=mouth in Swedish). That with what we speak, shapes our words (and worlds) and make them sound. In order to remember something and conveying it to someone else, a community, it needs to be said, the words to be formulated. Instead of focusing on WHAT to be remembered, focus lies on HOW to remember, what you do, by the words, sounds. That is what I believe.
In support for that idea lies what is commonly accepted to be known about oral culture.

Read for example Walter J. Ong, “Orality and Literacy. The Technologizising of the Word.” about memory technic and formulas in an oral culture. 46-48.

”I en talspråklig kultur är ordets begränsning till ljud bestämmande inte bara för uttryckssätten utan också för tankeprocesserna.
Man vet det man minns… I en talspråklig kultur finns inga texter. Hur organiserar den då material för minnet? …”

My translation: In an oral culture the limitation of the word to how it sound is determing not only for the way to express or form the expression but also for the thought processes.
You know what you remember … In an oral culture there are no texts. How then to organize material to remember? …” .

Theese concepts, ”viablility” and ”words, language” are so very different from thought and memory. The translation of them into the concepts of thought and memory narrows and cuts them down to fit into a cultural filter of our time.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: