påbörjad (started) 2017 09 05

Ljus är en förutsättning för visuell gestaltning och för att vi ska kunna ”se”! Det är på grund av att vi har ljus vi kan se färger! En självklarhet, men det verkar behöva sägas uttryckligen.

1. I det här inlägget samlar jag namn på personer som ägnar sig åt att studera och undersöka ljus (belysning) och färg även på andra sätt än arkitektens och konstnärens, titlar på böcker, artiklar, program som visats.
2. Även information om artificiella ljuskällor (dvs. andra ljus än solens) och om färg.
   De ”ljusvågor” som lyser, reflekteras bort eller inte kan ge upphov till dels det vi uppfattar som färg, men även som värme och ljud. Att andra arter kan uppleva ljus och färger vi inte har förmåga att uppfatta med våra ögon – kan vara bra att vara medveten om som formgivare av miljö.
3. Dessutom, samlar jag här vad som skrivs och sägs om ljus och färg och arbetet med att få ett ”upplyst” samhälle.

Strukturfärger, optisk nanostruktur

tillagt 2017 11 17 ur Illustrerad vetenskap nr 17 2017

I illustrerad vetenskap (nr 17 2017) har Andreas Ebbesen Jensen skrivit en artikel om ”strukturfärger” under rubriken ”Forskarnas nya svarta”.

Bara helt kort anger jag en del av källorna han använt sig av:

• Forskare på företaget Surrey NanoSystems presenterade materialet Vantablack 2014. (vertically aligned nanotube array (VANTA)) En produkt som utvecklats sedan dess.
• Ingenjörer på det kanadensiska säkerhetsbolaget Nanotech Security Corporation har arbetat med nanostrukturer sedan 2009.
• En forskargrupp vid Danmarks Tekniske Universitet undersöker hur himmelsfjärilen får sin färg och hur den förändras för att lägga till tillverkade liknande optiska nanostrukturer i t.ex. plast.
• En forskargrupp i USA vid University of Pennsylvania har utvecklat ett syntetiskt material som kan förändra färg vid belysning eller då det sträcks ut.

”Vanlig” färg, oxider och kristallstrukturer

tillagt 2017 11 24 av denna nätplats redaktör

Men apropos strukturfärger och att ljusvågor reflekteras resp. absorberas (släcks ut) pga ytans form. Är det inte på ett liknande sätt även vanlig färg fungerar? Fast då bestäms nanostrukturen av t.ex. järn (Fe) eller kopparmolekylens (Cu) form/egenskaper? Att järn- och kopparmolekyler har olika färg pga hur många elektroner den bundit till sig eller blivit av med i elektronskalet är ju välkänt. Jordfärgerna är en kombinationer av ”olika” järnmolekyler för att uttrycka sig så att jag som en amatör begriper. (Fe 2+, Fe 3+) …

Att den blå färgen i lapis lzuli kommer från krossad sten (= molekyler med kristallstruktur) är ett annat exempel på hur ”färg” sätts genom nanostruktur.

Fast det är klart, de som arbetar med nanostruktur har förmodligen en mer precis definition av ”nanostruktur” som kan skilja den från ”vanlig” färg.

Behovet av dagsljus för hälsa -att må bra – om offentlig och lagstadgad belysningsplanering

inlagt 2017 09 05 ur Arkitekten januari 2017

Monica Säter

Jag börjar med Monica Säter doktor i belysningsvetenskap, verksam vid interaktiva institutet.
Om henne står det i en artikel ur tidningen Arkitektens januarinummer 2017, skriven av Annika Jensfelt:
” Monica Säter har ägnat sitt forskarliv åt att försöka kartlägga hur människor svarar på den elektromagnetiska strålning vi befinner oss i, till exempel ljuset från elektrisk belysning…
… -Det är fullständigt dynamiskt och individuellt… Det finns inga generella samband… Vad man däremot vet … är att dagsljuset är det vi människor är vana vid sedan urminnes tider och det vi behöver för att hålla oss friska…
… all belysningsplanering inomhus bör ha en fotobiologisk utgångspunkt. Och då är dagsljus det vi vet är bra för alla människor.
Fotobiologi är ett vetenskapsområde inom biologin som behandlar effekterna av energistrålning på levande varelser.”

Clara Fraenkel, Mari Tastare och Viveca Rosencrantz. Ljusgruppen

Ur samma januarinummer 2017 av Arkitekten som jag tog artikeln med Monica Säter finns en till där Annika Jensfelt skriver om tre arkitekter som nyligen har bildat arbetsgruppen ”Ljusarkitekterna” inom föreningen Sveriges Arkitekter. I arbetsgruppens form tänker de arbeta med ”att sätta mer fokus på och öka kunskapen om ljus och belysning i både arkitektur och planering”.

Mårten Belin

Är verksam arkitekt som för fram behovet av att ändra gällande föråldrade regler för dagsljuskrav vid byggande i (Arkitekten 6-7, 2017) samt behovet av att faktiskt rätta sig efter dessa föråldrade regler idag – då de inte efterföljs. (Arkitektens septembernummer 2017)
Regeln som finns att läsa i Boverkets byggregler lyder ” Rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas och orienteras så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig, om detta inte är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning”. M. Belin skriver att ”Just nu avstår alla av någon anledning att tillämpa detta på i stort sett allt annat än bostäder. Men det står i klartext att endast rum där ljuset är orimligt med hänsyn till användningen kan undantas…”

Att lägga till

• Länk till tidskriften ”Belysning”
• Anells belysningsseminarie