En fantastisk teckning, originalstorlek 2 m lång, som illustration till en artikel på tidskrift.nu om Monty Python. Här är en länk till artikeln, scrolla längst ner på sidan för att se ORMEN!
Besök tidskrift.nu om du letar efter en kulturtidskrift eller tidning. Jag letade efter en artikel i ett gammalt nummer av ARTES och hittade vad jag sökte på 
126 ord (words) 2018 05 30
Från läggning av rundelns plattkant under Kristihimmelsfärdshelgen (10-13 maj) 2018. Stenmjöl jämnar av terassbotten och betongplattorna St Eriks ”Klassisk” 350 x 350 x 40.
Efter att ha slitit med rundeln och rabattkanten mot östra gräsmattan med spadar och skyfflar, så kom K. på att motorsågen kanske kan gå fint till att skära upp grässvålen med och dela den i lagom bitar för att sedan ta bort. Kedjan skulle förstås ta stryk men K. hade en som ändå var kasserad. Vi hade ju rabattkanten mot västra gräsmattan kvar och den är mycket längre vilket betyder att den skulle bli jobbigare även om gräset där är kortklippt.
Se, med motorsågen gick det som en dans.
Det som skulle tagit några timmar gick nu på några minuter! Vi hade märkt ut den svagt kurvade linjen plattorna skulle lägga i och sedan skar K. med motorsågen efter den. Följde den svaga kurvan perfekt och snittet blev så fint.
Därefter delade han den långa ormen av grässvål i små lagom bitar att ta på skyffeln och kärra bort. (Vi ska ha dem på ett annat ställe i trädgården)
Det är ju kul att leka med pepparkaksdegen … och när jag upptäckte att jag hade tre olika storlekar på hjärtformerna förra julen så kunde jag inte låta bli att leka … resultatet blev såpass tillfredsställande att jag upprepar det även denna jul.
Julen 2017
It is fun to play with the gingerbread dough … finding out that I had three different sizes of hearts to shape it with, I could not resist playing and the result … Yes, it turned out well, so I will repeat it this year.
Christmas 2017
påbörjad (started) 2017 09 05
Ljus är en förutsättning för visuell gestaltning och för att vi ska kunna ”se”! Det är på grund av att vi har ljus vi kan se färger! En självklarhet, men det verkar behöva sägas uttryckligen.
tillagt 2017 11 17 ur Illustrerad vetenskap nr 17 2017
I illustrerad vetenskap (nr 17 2017) har Andreas Ebbesen Jensen skrivit en artikel om ”strukturfärger” under rubriken ”Forskarnas nya svarta”.
Bara helt kort anger jag en del av källorna han använt sig av:
tillagt 2017 11 24 av denna nätplats redaktör
Men apropos strukturfärger och att ljusvågor reflekteras resp. absorberas (släcks ut) pga ytans form. Är det inte på ett liknande sätt även vanlig färg fungerar? Fast då bestäms nanostrukturen av t.ex. järn (Fe) eller kopparmolekylens (Cu) form/egenskaper? Att järn- och kopparmolekyler har olika färg pga hur många elektroner den bundit till sig eller blivit av med i elektronskalet är ju välkänt. Jordfärgerna är en kombinationer av ”olika” järnmolekyler för att uttrycka sig så att jag som en amatör begriper. (Fe 2+, Fe 3+) …
Att den blå färgen i lapis lzuli kommer från krossad sten (= molekyler med kristallstruktur) är ett annat exempel på hur ”färg” sätts genom nanostruktur.
Fast det är klart, de som arbetar med nanostruktur har förmodligen en mer precis definition av ”nanostruktur” som kan skilja den från ”vanlig” färg.
inlagt 2017 09 05 ur Arkitekten januari 2017
Jag börjar med Monica Säter doktor i belysningsvetenskap, verksam vid interaktiva institutet.
Om henne står det i en artikel ur tidningen Arkitektens januarinummer 2017, skriven av Annika Jensfelt:
” Monica Säter har ägnat sitt forskarliv åt att försöka kartlägga hur människor svarar på den elektromagnetiska strålning vi befinner oss i, till exempel ljuset från elektrisk belysning…
… -Det är fullständigt dynamiskt och individuellt… Det finns inga generella samband… Vad man däremot vet … är att dagsljuset är det vi människor är vana vid sedan urminnes tider och det vi behöver för att hålla oss friska…
… all belysningsplanering inomhus bör ha en fotobiologisk utgångspunkt. Och då är dagsljus det vi vet är bra för alla människor.
Fotobiologi är ett vetenskapsområde inom biologin som behandlar effekterna av energistrålning på levande varelser.”
Ur samma januarinummer 2017 av Arkitekten som jag tog artikeln med Monica Säter finns en till där Annika Jensfelt skriver om tre arkitekter som nyligen har bildat arbetsgruppen ”Ljusarkitekterna” inom föreningen Sveriges Arkitekter. I arbetsgruppens form tänker de arbeta med ”att sätta mer fokus på och öka kunskapen om ljus och belysning i både arkitektur och planering”.
Är verksam arkitekt som för fram behovet av att ändra gällande föråldrade regler för dagsljuskrav vid byggande i (Arkitekten 6-7, 2017) samt behovet av att faktiskt rätta sig efter dessa föråldrade regler idag – då de inte efterföljs. (Arkitektens septembernummer 2017)
Regeln som finns att läsa i Boverkets byggregler lyder ” Rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas och orienteras så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig, om detta inte är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning”. M. Belin skriver att ”Just nu avstår alla av någon anledning att tillämpa detta på i stort sett allt annat än bostäder. Men det står i klartext att endast rum där ljuset är orimligt med hänsyn till användningen kan undantas…”
22 ord (words. No english translation.) Inlagd 2017 08 04
En pdf fil med Bengt Jonsells översikt av Svensk botanisk forskning under 1900-talet.
1 595 kb: Svensk botanisk forskning under 1900-talet, Bengt Jonsell
Samlandet av info är påbörjat 2017 07 28
www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken
PBL plan- och bygglagen
PBL kunskapsbanken innehåller såväl BBR som EKS.
BBR, Boverkets Byggregler
EKS, Boverkets konstruktionsregler
(förutom plan och bygg även tillgänglighet, brandskydd, energi och konstruktion)
tillskapad av regeringen 2017
Kungsträdgårdsgatan 10, 111 87 Stockholm (1968)
http://www.sbi.se, info@sbi.se, 08 661 02 80
personcertifiering CSK = Certifierade Stålbyggnadskonstruktörer
Jag är undrande. Mina föräldrar lägger ner mycket arbete på att renovera en gammal 1900-tals villa i den södra centrala delen av staden. Min mor arbetar med att få hela vår stadsdel på gamla söder K-märkt. Hon kommer att lyckas, det vet jag nu.
Rosa (Portland-Gruppen) ‘Mme Boll’
2017 05 01
Mme Boll för en tynande tillvaro, men troligen inte på grund av växtzonen, utan mer på placeringen intill Ameli, som skuggar, och på grund av min bristande skötsel. (Jag har inte plockat bort de där små krypen som gillar att äta upp den.)
Så jag ska se om inte lite ompysslande kan rätta till det.
Den doftar mycket, är otroligt taggig, som en borste, blommar hela sommaren och in på hösten med mycket blommor. Trots en tynande tillvaro så blommar den alltså rikligt.
Musik inspirerar och sätter stämning
Tips på sångerska vi fick vid vårt besök på Tonga vid nyår 2016.
Tuimala Kaho >> länk till facebook >> länk till youtube
Kuila >> länk till itunes nätplats.
Många har hört av sig genom åren för att veta mer om Lyrorna i Norslundsrondellen, det är roligt och det är hedrande. De har varit ämne för en B-uppsats i konstvetenskap. Ja, inte alldeles ensamma, de hade lite sällskap från skulpturerna i några av de andra rondellerna här i Falun och Borlänge också. Men i samband med det så skrev jag ner mina tankar runt just gestaltningen av dem för att uppsatsskrivaren skulle ha lite material. Dessutom är det roligt att ta sig tid att skriva ner något om dem.
Så här är den texten tillsammans med en av de bilder jag tog i samband med invigningen av dem, två år senare. De är gjorda av cortenstål. När de sattes upp var de skinande blanka för att bara efter några dagar anta sin nuvarande rostbruna färg.
